Ådalen – bara för turister?


På riksväg 90 mellan avtagsvägen från Härnösand (E4) till Kramfors Resecentrum kommer biltrafiken öka och för människor i området som inte äger bil eller har körkort kommer det efter december månad ännu en trevlig utgift. Som om inte det vanliga hushållet redan hade utgifter. Nu kommer kadern av utgifter som är förknippade med bilåkandet – bilskatt, försäkringar och bränslekostnader, och de som inte innan har bil ska ta lektioner och körkort, sedan ska de också belastas med dessa nya avgifter.
Medan detta sker ska busstrafiken mellan destinationerna stå mer eller mindre stilla sedan landstinget beslutat att reducera busstrafiken på sagda sträcka till ett minimum. Eller om vi ska vara riktigt ärliga, innevånare ska få en halvdan chans att hinna med den buss som av en chaufför sönderstressad kör förbi . Bussarna kommer fortsättningsvis knappt ens hinna stanna kvar och vänta in dig. Så spring dit eller ta cykeln, eller ställ dig där en timme innan så du verkligen vet att du kommer med.
Medan de moderna tågen gjorde sitt intåg i Ådalen så visste alla att det skulle kräva sitt pris, men tystnaden från politiskt håll i ex. Härnösands politikerkår har varit ganska massiv. Eller så har allmänheten inte uppmärksammat att farlederna häromkring innebär att boende kring Ådalsbanan aldrig kommer kunna njuta av den fullt ut eftersom nya fina tåg inte kommer stanna där, busshållplatserna kommer inte ersättas av några strategiska avstigningsplatser från tågen. Det kommer bli för dyrt, alldeles för dyrt. Miljötänket i länet får sig en kraftig törn. Ännu mer avgaser och nedsmutsning, och för den enskilde som redan tyngd av utgifter får ytterligare en pålaga från kommun och landsting, och återigen ska delar av norra Sverige tvingas till privata lösningar för sitt boende i området, trots att man betalar dryga skatter till en i så fall kallad luftverksamhet i form av länets kollektivtrafik, norra Sveriges kollektivtrafik.
I juni månad fick dumheten ett tydligt ansikte i form av ett kommunalråd i Kramfors, Micael Melander (s) som uttryckligen sade med sin kommentar ” – Jag förstår inte varför man väljer att bo i ett sådant område i ett sådant fall, säger han.” (Landsbygdsbor drabbas hårt av indragna bussturer, artikel i TÅ).
Han är en i politikerkåren som väljer den enkla lösningen när han går i svaromål. Han lägger skulden på den enskilde. Det är den enskilde som ska lösa en samhällelig angelägenhet, vi har hört det förr, politiker och tjänstemän som frånsäger sig ansvar, likt soldater, som enbart går på order, menar de. Någon högre upp i hierarkin säger åt dem att hoppa och de gör det utan några som helst betänkligheter. Med den inställningen till väljarkåren pekar de med hela fingret och hånler sina uppdragsgivare rätt upp i ansiktet: – Du tror visst att vi har demokrati och solidaritet här i landet, men se, där har du fel” väser de fram mellan sammanbitna tänder. När politiker som Melander visar upp sig i media kan man klart konstatera att det där med att vara politiker måste vara klart överskattat. För kan vem som helst med en sådan här inställning bli politiker?

Här i bygden har människor tagit tag i saken själva, trots utlovade extra bussturer från kommunens och Migrationsverkets sida när det gällde flyktingmottagningen i Utansjö och Veda, enskilda människor har fått stå för den solidaritet som kommunen och staten borde visat dessa flyktingar. Enskilda får stå kostnaderna, det är deras bil, deras försäkring, deras omkostnader när det gäller underhåll. Det är deras välvilja och tid som de lägger ner på detta. Och på kommunalt och statligt håll kan man nöjt luta sig tillbaka i sina bekväma kontorsstolar och ännu än gång le förnöjt och fortsätta rulla tummarna. Efter det masar man sig upp och går ut till kaffeautomaten. Jag för min del hoppas att alla dessa enskilda eller organisationer verkligen samfällt går samman och kräver, inte ber, att kommunen ska ta sitt ansvar och att Migrationsverket gör detsamma, för det är deras plikt – inte enskildas! Vi har sett det i hela landet, flyktingmottagandet vältras över från staten via kommunerna till enskilda, till ortsbor och organisationer. Den part som tjänar mest på det är Staten även om de betalar s.k. pliktpeng i två år för flyktingar s omkostnader i kommunerna. Så Staten kommer billigt undan. Stat och kommun tullar på enskildas samveten – den enskilde vill ju kunna hjälpa och detta utnyttjar stat och kommun till max. Så rävspelet fortsätter.

Man tvingar människor att flytta in till städerna och större orter, man förnekar dem deras demokratiska rätt att få bo där de vill. Sådant kallas med finare språk, diktatur. Demokratibegreppet har upplösts i tomma intet. Snart kommer Norrland bara bestå av större orter och städer, däremellan kommer hela bygdeområden ligga helt öde för där kan ju ingen bo, där finns ju inget. Bussarna försvinner, lanthandeln läggs ner, banker, posten är ett minne blott, lantbrevbäraren kanske bara kommer en gång i veckan till slut. Och överallt i dessa trakter sitter det gamla som inte behärskar en dator, flyktingar som inte behärskar språket men likväl har blivit satta där av Migrationsverket, unga som inget annat vill än flytta men inte har råd med vare sig lägenhet eller bil, många av dem är arbetslösa och kan inte ha bil eftersom arbetslöshetsersättningar och försörjningsstöd är ett skämt. Vi talar om siffror kring 5000 – 7000 kronor i månaden. Flera generationer tvingas leva på den s.k. inkomsten. Deras framtid är lagd i aska. Bara för att de måste flytta för att finna jobb så är det inte säkert att de får en bostad dit de kommer flytta. En medvetet förd bostadspolitik som enbart gynnar enskilda med fasta och genomsnittligt höga inkomster ghettofierar staden men med rika istället för invånare i alla samhällsskikt. Så kring de rika och besuttna reses det igen murar som ska skydda, bevaka och utåt kontrollera.
Ute på landsbygden ekar det mellan bergen, rop om förändring. Bland bergen och sjöarna, åar och älvar bor det människor som betalar samma skattesatser som de inne i städerna när det gäller kommunalskatten. De bor och arbetar, eller är sysselsatta på annat sätt men likväl betalar de samma skatt men får inte valuta för den inbetalda skatten. Allt eroderar. Vad blir kvar? Ekot av en svunnen tid. Det enda som berättar om liv och rörelse är turistbussarna som far genom det fagra Ådalen, med turister som suckar hänfört över den vackra bygd de ser, utom de som tittar närmare och ser alla tomma hus, de kommer undra: – Med allt det här vackra runtomkring, varför bor det inga här? Varför flyttar ingen hit?

Mörtsal 2013-07-17

©Linda Åberg Luthman – Höga Kusten Poeten
F:a Levande Text 2013

Advertisements

6 thoughts on “Ådalen – bara för turister?

    1. Tack för tips! Hoppas få ut den heltäckande, helst i samma skick som här, det är att hedra Ådalen, en del av Sverige där människor en gång protesterade, strejkade 1931 för ett bättre liv, just i Ådalen!

      Like

  1. Så väl beskrivet Linda! Jag kan inte annat än styrka din utsago. OM det nu vore så att Mellinder var felciterad har han ju haft all chans att svara vid det här laget. Men inte såvitt jag förstår. Det är m.a.o. helt OK att uttrycka att det är erat eget fel. Som bott där länge.

    Det är den som styr vår kommun som vi ska behöva leva under.

    Jag nästan hoppas det finns en högre makt…

    Liked by 1 person

    1. Tack för ditt inlägg här, Joje von Boisman! Herr kommunalråd har fått en chans att korrigera det han sade till reportern på TÅ men det var en ganska lam ursäkt för det han hade sagt, han försökte göra en s.k. pudel.
      Även om han menade att uttalandet var ryckt ur sitt sammanhang så kvarstår faktum, sagt är sagt och dessutom publicerat.
      I artikeln en senare artikel säger han så här:

      “– Jag tycker inte att citatet var satt i sitt sammanhang ordentligt, jag menar inte att folk ska flytta från landsbygden. Vi har gjort allt för att hålla kvar flera busslinjer, men vi har inte pengar för att fylla ut de turer som landstinget tar bort, säger han.”
      Överskrift på artikeln låter så här:

      “Det känns olyckligt med uttalandet”
      Kommunalrådet Micael Melander (S) i Kramfors har fått mycket kritik för sitt uttalande i en artikel om nedläggning av bussturer tidigare i veckan.
      Han menar inte att han vill att folk ska flytta från landsbygden.”

      Så frågan är, vad vill han? Kontexten är att kommunen måste göra prioriteringar. Att om bussarna ska behållas får de ta bort något annat. Men jag tror inte att sista ordet är sagt, hos politiker i Härnösand finns i alla fall en politisk vilja att rädda busstrafiken.

      Jag är ense med dig, det ska inte vara den enskildes ansvar att ta på sig ett statligt, kommunalt ansvar, politiskt ansvar för sitt eget boende, att lösa problematiken åt politikerna. Om en kommun ska leva vidare krävs att det finns en påfyllning av befolkningen oavsett infödda eller nyinflyttade. Alla kan inte bo i städerna, de mindre städerna, inte ens bostadspolitiken är utformad för det idag. De flesta kommuner dras dessutom med bostadsbrist (kanske inte i Kramfors kommun) men staten kunde skjuta till mer pengar – men det görs inte i dagsläget.
      Så vi är snart tillbaka till manifestet som fälldes tidigare, när det gällde landsbygd och glesbygd:
      – Vi flytt int!

      Källa: http://allehanda.se/start/kramfors/1.6071331–det-kanns-olyckligt-med-uttalandet-

      Like

  2. Om bussturerna inte bär sig ekonomiskt så finns ju ingen företagare som vill köra, utan att extremt höja biljettpriserna.

    Och kostar det mycket mer så kan manlika gärna köpa en mopedbil för samma pengar, så blir man mer mobil på egna villkor.

    Vad är problemet?

    Om man ska subventionera bussturer så borde man väl ge gratis bensin till de som äger bilar i glesbygden också. Lika för alla.

    /F

    Like

    1. Tänk lite längre.
      En dag kan du komma att behöva bussen själv, du kan bli sjuk,du blir äldre. Du kanske av olika anledningar inte kan köra bil längre.Du blir arbetslös kanske, efter ett tag kommer du kanske inte att ha råd att ha bil. Hur ska du ta dig fram då?
      Det ska vara lika för alla skriver du. Precis, alla betalar skatt till kommuner och landsting. De som av olika anledningar behöver/måste nyttja bussen ska också få valuta för sina inbetalade skattemedel.

      Kollektivtrafiken är till för alla, det är inte bilarna – om man i bilar samåker får man dela på soppan.

      Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s